Idolen i mitt hjärta

Det finns så otroligt många fantastiska skapare därute som är värda beundran. Många artister har betytt mycket för mig. Både för mitt känsloliv och för mitt skrivande och så mycket annat. Musik är för mig en livsnödvändig beståndsdel i livet och det bästa jag vet är att upptäcka nya talanger. Själv har jag ingen musikalisk talang men det gör mig inte ledsen. Det enda jag någonsin önskat att jag lärt mig ända från barnsben är piano. Det skulle jag välja som instrument utan tvekan. Får kanske bli något att uppnå?

Men det finns de där artisterna som har en alldeles speciell plats i ens hjärta och det finns en som betyder mer än något annat för mig. Jag känner sällan något speciellt för artister/kändisar på en personlig nivå för att jag inte känner dem just personligen. Men det finns ändå de där personerna man bara känner är genomgoda och fantastiska människor. För mig finns det en man, en konstärsjäl som jag känner så för, och det är Bruce Springsteen. Jag upptäckte honom tack vare min kära mamma som egentligen var den som introducerade mig för musik och många underbara artister. Jag kommer fortfarande ihåg när hon satte på Born in the USA på LP hemma i villan i Flen. Efter det var jag fast och det har jag varit sen dess, och det är vad jag tror definierar en idol. Hur man aldrig slutar älska dem efter att ha hört dem första gången. Sedan skulle man kanske säga att det mycket väl kan övergå till något snarlikt dyrkan om man får nöjet att lyssna på dem live. Nu efter att ha sett min idol sex gånger live är min beundran och kärlek för artisten och musiken näst intill obeskrivlig och jag är tacksam för att jag får dela den kärleken med miljontals människor. Tack Bruce för att du finns i mitt liv genom din musik och vilken glädje du sprider på dina konserter. Hur du har skänkt mig tröst i mörka stunder och skratt i glada.

Bruce genom åren:

'

Här en färsk version på en gammal goding:

Sådär. Nu har ni fått dras med mitt nörderi nog för idag.