Minisemla och löpning i vinterkaos

Igår gjorde jag det förbjudna. Åt en semla. Visserligen var det en minisemla... men ändå. Jag var på Vetekatten och fikade med Olivia och kunde bara inte låta bli och köpa en. Dessutom var det vanilj istället för mandelmassa och bara det var ju ett tecken på att jag skulle ta en, då jag egentligen inte gillar mandelmassa och alltid pillar bort det.

                                    

Kände mig lite skyldig så bestämde mig för att trotsa vädret, dra på mig broddar och dra ut i snön och jogga lite. Ehm.. ja så att ehh... underskattade väl snön lite väl mycket? Det. Var. Tungt. Det tog dubbelt så lång tid att ta sig fram än vanligt och det var dubbelt så jobbigt. Mina vader skrek att de hatade mig. Jag fick helt enkelt ta en kortare runda för jag höll på att dö lite. Men jag fick ändå till 3.80 km så det är bättre än ingenting och måste ändå ha förbränt lite mer så som jag kämpade mig fram. Puh! Nu sitter jag och håller tummarna för mer plusgrader så att denna snö smälter bort så att jag kan ut och springa ordentligt igen. 

                                  

  

Ni anar inte hur mycket jag längtade till våren och sommaren igår. Fy så härligt det ska bli att springa på sommaren. Det känns helt overkligt! Jag hade tänkt springa Vårruset för att kicka igång säsongen. Nån mer som ska? Jag funderar även på Tjejmilen men vi får se. Jag vill få bättre en tid på milen innan jag vågar mig på det. Men har ändå ett tag på mig för att träna!