Slutseminarium

Idag var jag med om det som kan vara det läskigaste för en skrivande människa att gå igenom. Bli bedömd av en lektör! Vi har haft slutseminarium då vi fått våra texter lästa av proffessionella lektörer/kritiker. Min text, eller de första 50 sidorna blev lästa av Sara Gordan som bland annat jobbar som lektör på Albert Bonniers, recenserar i Dagen Nyheter och undervisar på Biskops Arnö's författarskola (en folkhögskola utanför Bålsta) utöver Skrivarakademin.

Jag var inte nervös förrän precis innan. Jag hade förväntat mig att, kanske inte blev helt sågad men något därtill. Jag var rädd att min text var alldeles för underarbetad och att hon skulle sitta med allt från att peta på i princip varje mening till att anmärka brist på spännande intrig osv osv. Men det blev inte riktigt så. Hon började seminariet med att säga att det här var en mycket bra text och att det därmed skulle varit svårt för henne att komma på tillräckligt mycket att säga! Jag blev lite paff...

Hon tyckte det var bra framåtrörelse. Kul att läsa. Tydliga konflikter. Genomtänkt.  Trovärdigt. Karaktärerna är bra motpoler mot varandra. Den sortens historia skulle passa i pockethyllan. Den har potential till publicering efter omarbetning.

Så ja, hon hade några rubriker som jag behöver fundera på och huvudrubriken var då Genre. Min bok är lite vag nu när det gäller att sätta en stämpel på den, och det har jag vetat om rätt så länge. Jag behöver göra detta tydligare. Det är inte ett måste men om jag vill att den ändå ska vara lättare att tolka så är det nog bra om det har en genomgående tema. Jag vill ju att det ska vara en thriller. Enligt Sara finns det tydliga tendenser till det, främst i och med titeln "RÖD SOL" som signalerar rätt så mycket dramatik/blod. Och det vill jag ju. Men sen när man väl börjar läsa känns det lite mer som en relationsroman. Så det kan förvirra lite. Min uppgift nu är alltså att redan tidigt i boken markera vad det är för sorts historia. Man ska ana mörker redan kanske på sidan fem? Det ska finnas där. Det behöver inte vara något stort men bara man känner av det.

Nu känns det rätt så okej att sluta skolan. Nu vet jag vad jag behöver jobba på. Inte bara detta utan saker som min handledare mer eller mindre har märkt som svagheter hos mig under hela året som jag måste titta extra på och försöka arbeta bort. Vi behöver inte gå in på just vad det är, men det är egentligen inte stora saker utan mer språkligt. Jag känner mig glad i alla fall. Det var en positiv överraskning att hon tyckte om min text. Jag tvivlar väldigt mycket på den. Jag har skrivit om den så mycket att jag har blivit helt blind för om den är bra eller helt kass!