Jag bestämde mig som sagt för att lämna cykeln hemma igår pga av okänd anledning (tihi) och då märkte jag direkt att jag var supertrött på jobbigt under dagen, bara för att jag inte rört på mig på morgonen. Konstigt hur kroppen kan fungera! Kan också ha att göra med att jag försöker dra ner på kaffekonsumtionen...
Men i alla fall! Det fick bli en promenad istället efter jobbet för att få in min dagliga aktivitet. Jag ångrar inget! Tänker snarare att jag oftare ska ta en promenad - som omväxling. Det är bra att variera aktiviteterna har jag märkt så man inte tröttnar på en sak. Med cykeln har det blivit samma sträcka och det blir lätt enformigt. Min promenad blev en långpromenad som slutade i Liljeholmen på 11 km. Wie! Jag försökte ta en väg jag inte brukar gå. Saknade typ söder så himla mycket? Vet inte varför men jag har ju aldrig någon anledning att vara där? Fast jag ÄLSKAR söder. Det är en helt annan stämning där, annat folk till och med. Låter bortskämd men är trött på att jobba i city haha. Alla är så stressade här, på ett helt annat sätt än när man strosar på Götgatan.
Nu skriver jag även en bok som utspelar sig mest på Söder och kände att jag behövde insupa miljöerna lite och jag gick samma sträcka som mina karaktärer gör i ett kapitel. Kuuuul.
Jag med promenadskorna redo. Lugna, var inte rädda, det är inte mitt ansikte, bara en stor fisk som ska vara någon slags dekoration i hissen på jobbet. Dumma firre, som är i vägen för spegelselfies.
Här var det såååååå fridfullt att jag var tvungen att sitta ner där en stund för mig själv. Det var tyst. TYST. När det är det någonsin tyst? Kunde bara höra tåg passera i bakgrunden på Årstabron. Jag kände mig riktigt avslappnad, insåg att man glömmer att stanna upp ibland och bara tänka. Man jobbar, man går hem, man jobbar och man glömmer allt det vackra i vardagen. Måste stanna upp oftare. Som en meditation för mig!
Vilka härliga bilder :)
SvaraRadera