Istappar till fingrar

Att ha istappar till fingrar har blivit vardag för mig på senare tid. Sitter i skrivandets ögonblick och värmer dem runt kaffekoppen. Jag försöker cykla nu en del men jag har ändå vantar och trots det blir händerna iskalla. Det enda positiva är att de kan användas som vapen mot retande pojkvän.

Igår var jag hemma hos Hanna och Berto och drack lite vin och fick jättegod indisk gryta. Det var väldigt mycket värt att sedan cykla hem i kylan. Brrrrrr!!

Nu ser jag fram emot helgen då jag förhoppningsvis hinner med lite jogging och skrivande. Förra helgen sprang jag vid vinterviken och det var så härligt. Får dock se hur jag mår efter dagens skivstångpass. Sist hade jag svårt att jogga ordentligt efter det.

Varför ska man träna egentligen?

Vilka dumheter.